onsdag 9 december 2015

Lucia har tvättat särken och tomten ansat skägget. Snart är det dax...

Julen är barnens högtid sägs det men visst tusan är det även en fridens tid då vi vuxna kan sätta oss ner och lukta på julen, i soffan med ett glas kall mjölk och en bunt pepparkakshjärtan.

Kommer ni ihåg dagen då man fick tända det första adventsljuset, det var stort. Då togs det bruna pappren bort från affärernas skyltfönster och man gick man ur huset för att kolla på julskyltningen. Mamma hängde upp julstjärnan i köksfönstret och pappa hjälpte till att koka knäck. Lukten av saffran när lussekatterna bakades. Dagen i skolan då favoritbruden i vit långsida särk gled fram och flickorna i tåget sjöng om Sankta Lucia, ljuset drottning, egentligen en riktig satkärring om man  läser på noga.
Själv tvingades man gå sist i kön med en pappstrut på skallen viftandes med en guldstjärna som satt på en pinne. När sången var över och man skred ut igen så släppte stjärnan från pinnen och träffade alltid den elakaste läraren i pannan. Det var tider det.
Visst kommer vi ihåg allt pyssel hemma, där mamma for runt som ett skållat troll ena stunden städades det andra stunden pyntades det med kulor, glitter och girlanger. Kvällen när skinkan skulle griljeras och man fick smaka den första biten med lite rödkål och senap.
Glädjen var stor när man byggde det vackra pepparkakshuset. Vit kristyr utgjorde fönsterbågar, vita knutar och små rutor på taket. Hade man riktig tur kunde man även få till några istappar från taket. De små rutorna dekorerade man med NonStop i olika färger. Det hela hade omsorgsfullt limmats ihop med kokhett smält socker och sattes mitt på köksbordet, detta var första och sista steget in i bygg
branschen. Lika stor var bedrövelsen när man kom in i köket morgonen efter och det fantastiska bygget hade rasat ihop och var en enda seg pepparkakshög. Säg den lycka som varar.

Julgranen, på den tiden gick man ut i skogen och stal ett "höghus" från alla småkryp och lät dem flytta in i huset, Den pyntades med allsköns läckerheter,glaskulor som blänkte som guld och när den ett par  veckor senare stod helnaken i sin fot på en matta av säckväv med påsydda röda tomtar i flanell, imponerades man inte. Småkrypen hämnades och hade ätit upp alla blad på mammas krukväxter, då var glädjen inte lika stor. Dammsugaren pajade för att den var full av barr, ja det var tider det.
Detta fantastiska skådespel avslutades med att alla satt tysta och stilla i soffor och på inflyttade pinnstolar från köket. Pappa gick ner till kiosken för att köpa en tidning, det gjorda han aldrig den tiden på kvällen annars. När det bultade på ytterdörren så hoppade alla högt och de minsta ungarna började gallskrika. In kom det en fasansfullt ful gubbe med bomull i ansiktet och en säck på ryggen. I ett paket inslaget i guldglänsande papper hade han ett ishockeyspel under armen. -Finns det några snälla bárn sa han och det lät otroligt likt pappas röst?

Golvet fylldes snabbt av vackra sönderslitna julklappspapper och tvillingarna slogs om de olika plastdjuren man fått av morfar och mormor. Pappa fick en slips och ett par strumpor, (Öppnades när han kom hem från kiosken, som hade stängt så han fick ingen tidning) mamma fick en flaska med 4711 en vedervärdig parfym som alla tanter hade på sig,på den tiden. Hon bara log för hon hade köpt den själv. Morfar fick två paket snus som han tappade ut över soffbordet då den sista kaffegöken innehöll mer vodka än kaffe och gubben blev lite darrig på hand, Hunden var snabbt framme och fick sig en prilla vilket i sin tur renderade att han nös så att alla ljusen slocknade i rummet. Stämningen var hög.

Det är snart dags igen, Lucia kommer skridande om några dagar, sedan tänder vi det sista adventsljuset och släpper in den rockande tomten med gummiansikte och gnistrande skägg av syntet. Stereohörlurar över tomteluvan och en surfplatta under armen....

Skall vi säga GOD JUL, eller skall vi vänta ett par dagar till?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar